torsdag 18 april 2013

Det är inte pepp att vara fattig.....

 
...eller "Hmm, mjölk eller bröd, vad behöver jag mest?"
 
Läser Susanna Alakoskis "Oktober i fattigSverige" och ryser av igenkänning och minnen. Så långt utför jag varit på väg så många gånger.
 
Jag är 19 år och soc. har släppt greppet för längesedan, jag är ihop med en 30årig heroinist som är det vackraste jag sett och jag själv är än så länge bara typ drogfri. Ibland. För det mesta. Vi har inga pengar men 2 vänner som bor inneboende i vardagsrummet och jag och den ena av dem spenderar dag efter dag med att snatta mat på alla matbutiker inom 3 kilometers radie. En gång hittar vi en låda champinjoner utanför en pizzeria. Vi gör mat av den i flera dagar.
 
Vi samlar fimpar som vi lösgör tobaken ur och rullar ihop till nya, skitäckliga cigg. Pojkvännen är konstant abstinent och ligger i sängen och skriker rakt ut av smärta. En liter mjölk kostar 8 kr, det är 4 pantflaskor. Vi säljer allt av värde, får vi ihop 500 går 400 till heroin, resten kan vi köpa mat och cigg för. Jag får sluta köpa kattsand och mina katter har gratistidningar i lådan. Vi äter makaroner med ketchup dag ut och dag in, gnuggar vitlök mot rostat bröd när vi inte har råd med smör.
 
Flera år senare är jag 22 och skrivs rakt ut från psyket till ett härbärge för aktivt missbrukande kvinnor, trots att jag är drogfri. Jag har ingenstans att bo och soc har ingen annanstans att göra av mig. Jag minns att jag ifrågasätter det sunda i att skriva ut en psykiskt utmattad exmissbrukare till denna miljön, men de ser inga problem med det. Jag minns att jag gråter och skär upp armarna, stora hål, men ingen tar det allvarligt. Jag får med mig en månads medicin i en påse. Sväljer allt samma kväll men vaknar ändå. Hm
På härbärget bor typ en miljard kvinnor, de flesta tjackpundare i medelåldern, det är aldrig tyst, konstant bråk och tjafs och i denna miljö vill soc att jag ska ta tag i mitt liv. Jag ber om att få flytta, men det finns ingen annan plats för mig. Jag har inte rätt att kräva en plats som är min, där jag är trygg. Jag bor kvar en hel vår.
 
Nästa vecka får jag ut drygt 30.000 i lön. Jag har hem och mat och jobb. 
 
 Jag har haft oändlig tur.


20 kommentarer:

  1. Heja dig! Hoppas att katterna har det bättre idag?

    SvaraRadera
  2. Smack! Där satt den, rakt in i magkurvorna! All respekt till dig som lyckats

    SvaraRadera
  3. Till och med textinmatningen knöt sig, jag ville även påpeka att tur brukar sällan vara tillräckligt, du har nog andra "skills" tjejen!

    SvaraRadera
  4. Du har inte bara haft tur. Du har haft dig själv också - en riktigt stark dig själv.

    Tusen kärlekskramar från en igenkännande främling! <3

    SvaraRadera
  5. Wow, vilken story! Du det där med tur... skulle inte tro det. Jag är imponerad över din styrka och ditt mod.

    Kram Lena

    SvaraRadera
  6. Tur är bra att ha, när man balanserar på slak lina, men jag tror att det framförallt är din stora inneboende styrka, som tagit dig dit du är idag.

    SvaraRadera
  7. Bra jobbat! Jag blir berörd in i själen. Har en ung kvinna i min närhet med missbruksproblematik och jag önskar hon kan ha lite av din styrka.

    SvaraRadera
  8. Tack så hemskt mycket för all lööööve :) Fina människor!

    SvaraRadera
  9. Grymt jobbat å ett stort lycka till i ditt nya liv...Du är värd allt...:)))

    Kramar från mig/Annelie

    SvaraRadera
  10. Vilken kämpe du är. Och vilken kraft du besitter. Kram

    SvaraRadera
  11. Puuuh så tagen man blir ända in i själen. DU är otroligt stark som tagit dig framåt i livet trots ett samhälle som svikit dig! Va stolt över dig<3 Ta hand om dig! Stor kram

    SvaraRadera
  12. All respekt och beundran över er som lyckas så bra!
    Jobbat inom Polisen i 7,5 år och sett det mesta.

    Kram
    A

    SvaraRadera
  13. Starkt skrivit och starkt gjort!

    SvaraRadera
  14. Du borde ju fan vara med i Det Blir Bättre! Heja dig Lena!
    Kram på dig och glöm för fan inte att gå stolt genom livet!
    Emschen
    www.emschen.se

    SvaraRadera
  15. Klump i magen och glad över att du är där du är idag. Jag är också en av dem som vet hur många burkar du behöver panta för att köpa en köttsoppa på burk och ett litet paket cigg på Statoilmacken. Du påminde mig också precis om smaken av att röka fimp in på filtret... vilka kontraster mot livet idag. Önskar dig all lycka. tack för starkt inlägg,

    SvaraRadera
  16. Starkt, otroligt stark! Jag beundrar din ärlighet! Tack!

    SvaraRadera